A   B  C  D  E  F  G  H   J   K   L   M   N   O   P   R  S   T   U   V   Y   Å  Ä   Ö  

A

Absolut åtalsplikt

Om ett brott har begåtts och åklagaren anser att bevisningen är tillräcklig mot den misstänkte, är åklagaren enligt svensk rätt i princip skyldig att åtala. Undantag finns till exempel. för ungdomar under 18 år.

Se också åtalsunderlåtelse

Allmän domstol

De allmänna domstolarna handlägger brottmål och tvistemål (tvister mellan enskilda). De allmänna domstolarna är tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Övriga typer av domstolar är förvaltningsdomstolarna och specialdomstolar.

Se också förvaltningsdomstol och specialdomstol

Allmän åklagare

Allmänna åklagare leder förundersökning, beslutar i frågor om tvångsmedel och åtal samt processar i tingsrätt och hovrätt i brottmål. Riksåklagaren är ensam allmän åklagare i Högsta domstolen. Vid sidan av de allmänna åklagarna finns särskilda åklagare, JO och JK. Allmänna åklagare är:

- riksåklagaren och vice riksåklagaren

- överåklagare och vice överåklagare

- chefsåklagare, vice chefsåklagare och kammaråklagare.

Se också brottmål, förundersökning, Högsta domstolen, särskild åklagare, tvångsmedel och åtal.

Allmänt åtal

Åtal som väcks av en allmän åklagare för ”det allmännas”, det vill säga. samhällets, räkning.

Se ckså enskilt åtal.

Anhållan

Ett tillfälligt frihetsberövande av en person som har gripits som misstänkt för ett brott. Anhållan beslutas av åklagare. Senast efter tre dagar ska åklagaren fatta beslut om häktning, vilket prövas av en domstol. Anhållan förutsätter att brottet är så pass allvarligt att det finns skäl för häktning eller att det krävs ytterligare utredning innan personen kan släppas fri.

Se också frihetsberövande och häktning.

Anmälningsplikt

Heter också anmälningsskyldighet. Enligt Socialtjänstlagen har bland annat anställda som arbetar med barn och ungdomar eller inom hälso- och sjukvården skyldighet att genast göra en anmälan till socialnämnden om de får kännedom om något som innebär att socialnämnden behöver ingripa. Ett exempel är barnmisshandel.

Anonymitetsskydd

Tryckfrihetsförordningen ger ett skydd till personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar (kallas också meddelarskydd) och författare till tryckta skrifter. Varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter får forska efter personens namn. Det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas vilja vara anonym.

Se också meddelarfrihet.

Anstiftan

En anstiftare är den som förmår en annan person att begå ett brott. Anstiftaren kan dömas till lika strängt straff som gärningsmannen. Även försök till anstiftan, som kallas stämpling, är straffbart vid vissa mycket grova brott, som till exempel mord och grov misshandel. B Belastningsregister Rikspolisstyrelsens register som bland annat innehåller information om vilka som fått påföljd för ett brott - genom dom, beslut, strafföreläggande eller ordningsbot.

Se också ordningsbot, påföljd och strafföreläggande.

B

Bestrida

Ha invändning mot.

Besvär över domvilla

Överklagande av en dom på grund av grovt rättegångsfel.

Se också domvilla.

Brott mot person

Till exempel mord, misshandel, ofredande och sexualbrott.

Brottmål

Ett mål där en person ställs till ansvar för ett brott.

Se också tvistemål.

Brottsbalken

Brottsbalken (BrB) innehåller den viktigaste straffrättsliga lagstiftningen, till exempel våldsbrott, förmögenhetsbrott och sexualbrott. Utöver brottsbalken finns flera andra strafflagar, som till exempel narkotikastrafflagen och miljöbalken.

Se också civilrätt, processrätt och straffrätt.

Brottsmisstanke

Åklagaren fattar beslut i varje enskild misstanke om brott. Det genomsnittliga antalet brottsmisstankar per misstänkt person är 2,1 st.

Böter

Böter är det mildaste straffet och betalas i pengar. Det finns tre former av böter: dagsböter, normerade böter och penningböter. Penningböter är bestämda till ett visst engångsbelopp, till exempel gäller det många trafikbrott. Normerade böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund och används mycket sällan. Dagsböter bestäms till ett visst antal beroende på hur allvarligt brottet är och där storleken av varje dagsbot beror på den bötfälldes ekonomiska situation. Ordningsbot är en typ av böter som får utfärdas av polis eller tulltjänsteman i enklare fall, till exempel vid trafikbrott.

Se också dagsböter, normerade böter, ordningsbot, penningböter, skyddstillsyn och villkorlig dom.

C

Civilrätt

De regler som gäller privatpersoners och/eller företags inbördes förhållanden. Skadeståndsrätt, arvsrätt och fastighetsrätt är exempel på civilrätt.

D

Dagsböter

Bötesstraff där böternas antal bestäms efter hur grovt brottet är. Storleken på varje dagsbot fastställs med hänsyn till den dömda personens ekonomiska förhållanden. Antalet dagsböter kan vara minst 30 och högst 150 (som gemensamt straff för flera brott: högst 200 st). Minsta totala bötesbelopp är 750 kr.

Domstolar

I Sverige finns tre typer av domstolar. De allmänna domstolarna tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen, är domstolar i brottmål och tvistemål (tvister mellan enskilda). De allmänna förvaltningsdomstolarna, det vill säga länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten, handlägger bland annat tvister mellan enskilda personer och myndigheter, till exempel skattemål, utlännings- och medborgarskapsmål. Specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden, till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.

Domvilla

Grovt rättegångsfel som kan ha påverkat domens utgång, till exempel om domen drabbat någon som inte varit part i rättegången eller att rätten haft för få ledamöter.

Dråp

Ett brott som innebär ett avsiktligt dödande, men som med hänsyn till omständigheterna anses som mindre grovt (till exempel om offret hotat eller misshandlat gärningsmannen) än mord.

Se också mord och vållande till annans död.

Dubbel straffbarhet

Att en handling som begås i ett annat land är ett brott både enligt det landets lagar och enligt svensk lag.

E

EBM

Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en fristående åklagarmyndighet som leds av en generaldirektör och som finns i de tre storstäderna och några angränsande län. Uppgiften är att bekämpa ekonomisk brottslighet. Inom EBM finns cirka 80 åklagare samt bland annat poliser och ekonomer. Riksåklagaren är högsta åklagare även för EBM i åklagarfrågor.

Se också ekonomisk brottslighet och riksåklagaren.

Ed

En sanningsförsäkran som till exempel ett vittne gör inför domstol.

Egenmäktigt förfarande

Om man olovligt tar eller använder något som tillhör någon annan men inte har för avsikt att behålla det eller sälja det vidare kan det rubriceras som egenmäktigt förfarande, till exempel ”låna” en motorsåg utan lov av grannen i syfte att lämna tillbaks den senare.

Ekonomisk brottslighet

Brottslighet av ekonomisk karaktär, till exempel skattebrott och brott i samband med konkurser, så kallade borgenärsbrott.

Enskilt åtal

Åtal som väcks av en enskild person, målsäganden, och inte av åklagare. Vissa brott, framförallt ärekränkningsbrott, får inte åtalas av en åklagare utan lov av den som brottet riktade sig mot. Även vid brott som faller under allmänt åtal kan enskilt åtal väckas om åklagaren beslutar att inte åtala.

Se också allmänt åtal och målsägande.

F

Falsk angivelse

Om man anger en person för ett brott som kan leda till åtal, trots att man vet att personen är oskyldig, kan man dömas för falsk angivelse.

Falsk tillvitelse

Att lämna osanna uppgifter om en annan person till polis, åklagare eller någon annan myndighet .

Falskt åtal

Att medvetet väcka åtal mot en person i avsikt att få personen fälld, trots att han är oskyldig. Den som i andra fall väcker åtal utan tillräckliga skäl kan dömas för obefogat åtal.

Frihetsberövande

Att beröva någon friheten, till exempel genom anhållande, häktning och fängelse. Den som utan lagstöd för bort, spärrar in, eller på något annat sätt berövar en person friheten gör sig skyldig till olaga frihetsberövande.

Se också anhållan, fängelse, gripande och häktning.

FU-begränsning

Förundersökningsbegränsning. Innebär att brottsutredningar i vissa fall kan begränsas till de mest väsentliga delarna för att få en snabb och effektiv lagföring. Se också lagföra. Fullföljd av talan Att överklaga en dom av en domstol till en högre instans, till exempel en tingsrättsdom till hovrätten.

Fullföljdshänvisning

En upplysning om hur man överklagar som ska lämnas av en domstol eller av en annan myndighet i samband med en dom, ett beslut eller något annat avgörande. Hänvisningen ska innehålla uppgifter om hur, till vilken instans och inom vilken tid ett överklagande kan göras. Se också överklagande.

Fysisk person

Privatperson. Motsats: juridisk person, det vill säga företag, myndighet, förening eller liknande.

Fängelse

Ett fängelsestraff är normalt tidsbestämt till lägst 14 dagar och 10 år. Maximistraffet varierar beroende på hur allvarligt brottet är. Normalt friges den dömde efter det att två tredjedelar av strafftiden är avtjänad. Fängelse kan också utdömas på livstid, men det gäller enbart de allra allvarligaste brotten, framförallt mord. När 10 år har avtjänats kan livstidsstraffet omvandlas till ett tidsbestämt straff.

Förberedelse till brott

Förberedelser till vissa grova brott är straffbara. Exempel på förberedelser kan till exempel vara att skaffa ett vapen i syfte att begå brott.

Företagsbot

Som komplement och alternativ till att en fysisk person inom ett företag ställs till ansvar för ett brott kan också företaget som juridisk person dömas att betala företagsbot.

Se också fysisk person, juridisk person och påföljd.

Förmildrande omständigheter

Förmildrande omständigheter kan vara att den som har begått ett brott har blivit allvarligt provocerad eller att den brottsliga handlingen berott på hans eller hennes bristande utveckling. Förmildrande omständigheter kan leda till att den dömde får ett lindrigare straff, till och med under det minimistraff som annars gäller enligt lag.

Förmögenhetsbrott

Brott som innebär ekonomisk skada för någon, till exempel stöld, bedrägeri och förskingring.

Förolämpning

En kränkning genom nedsättande omdömen, beskyllningar eller liknande och som är riktade direkt mot den utpekade personen.

Förseelse

En förseelse är ett brott som enligt lagen har ett lindrigt straffvärde, det vill säga i praktiken att lägsta straff är böter.

Se också böter, straffskala och straffvärde.

Försvarare

I regel en advokat, som har till uppgift att försvara den åtalade.

Försvårande omständigheter

Om en gärningsman till exempel visat särskild hänsynslöshet eller utnyttjat någons skyddslöshet eller beroendeställning kan domstolen ta hänsyn till det när den bestämmer straffet. Om motivet för brottet är att kränka någon på grund av ras, hudfärg, sexuell läggning, etniskt ursprung eller liknande anses det också vara försvårande omständigheter.

Försök till brott

En handling som innebär att man påbörjat men inte fullbordat ett brott. Försök är ofta men inte alltid straffbart.

Förtal

Förtal, muntligt eller skriftligt, sker när någon utan grund pekar ut en annan person som brottslig eller lämnar nedsättande uppgifter om personen.

Förundersökning

En utredning för att fastställa om ett brott har begåtts, vem som i så fall kan misstänkas och om bevisningen räcker för att väcka åtal. Förundersökningen leds av en åklagare, utom vid vissa mindre allvarliga brott. Förundersökningsbegränsning innebär att brottsutredningar i vissa fall kan begränsas till de mest väsentliga delarna för att få en snabb och effektiv lagföring.

Se också lagföra.

Förvaltningsdomstol

De allmänna förvaltningsdomstolarna är länsrätterna, kammarrätterna och Regeringsrätten. De handlägger mål som bland annat rör förhållandet mellan enskilda personer och det allmänna, som till exempel skattemål, utlännings- och medborgarskapsmål, eller socialmål som till exempel omhändertagande av unga eller missbrukare.

Förverkande

Omhändertagande av föremål i samband med brott, till exempel ett brottsverktyg eller alkohol som smugglas in i landet. Föremålen lämnas inte tillbaks och ersätts inte heller.

G

Gripande

Gripande innebär att en person som är misstänkt för brott omedelbart tas om hand, vilket görs av polisen. Det får ske när polisen inte kan eller hinner vänta på att åklagaren ska fatta beslut om anhållan. Även en enskild person får gripa en person som är efterlyst, eller som har begått ett brott som kan ge fängelse och som påträffas på bar gärning eller flyende fot. Den gripna personen ska då snarast överlämnas till polisen.

Se också anhållan, frihetsberövande och häktning.

Gärningsbeskrivning

När åklagaren åtalar en person lämnas en stämningsansökan in till tingsrätten. Stämningsansökan innehåller en beskrivning, gärningsbeskrivning, av det brott som den åtalade sägs ha gjort sig skyldig till.

Se också stämningsansökan.

Gärningsman

Den som har begått ett brott.

H

Hovrätt

Hovrätten fungerar som andra instans mellan tingsrätten och Högsta domstolen. Det gäller både brottmål och tvistemål som överklagats från tingsrätten. Om tingsrätten har dömt en person till böter eller frikänt personen för ett brott som kan ge högst sex månaders fängelse, krävs prövningstillstånd för att ett brott ska tas upp i hovrätten. De sex hovrätterna är Svea hovrätt i Stockholm, Göta hovrätt i Jönköping, Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö, Hovrätten för västra Sverige i Göteborg, Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall samt Hovrätten för Övre Norrland i Umeå.

Se också Högsta domstolen, prövningstillstånd och tingsrätt.

Husrannsakan

En undersökning som görs för att söka efter föremål som kan ha betydelse som bevis, eller för att söka efter någon som skall gripas, anhållas eller häktas. Beslut om husrannsakan fattas vanligen av förundersökningsledaren, det vill säga av åklagare eller av polis, eller av domstolen.

Huvudförhandling

Det sammanträde i domstolen som hålls i brottmål och tvistemål. I brottmål föregås huvudförhandlingen av polisens och åklagarens förundersökning. I mer omfattande mål kan också en förberedande förhandling förekomma. Huvudförhandlingen är uppdelad i tre moment: sakframställning, bevisning, där hela bevisningen ska läggas fram inför rätten, och slutanförande (också kallat plädering).

Se också förundersökning, sakframställning och slutplädering.

Häktning

Häktning är ett frihetsberövande som beslutas av domstolen på begäran av åklagaren. Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i minst ett år får häktas, om det finns risk att han avviker, undanröjer bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Den som är skäligen misstänkt får häktas om det är synnerligen viktigt i avvaktan på ytterligare utredning. Häktning får inte ske om det kan antas vara uppenbart att straffet stannar vid böter.

Se också anhållan, gripande, frihetsberövande, häktningsförhandling, sannolika skäl och skälig misstanke. 

Häktningsframställan

När någon gripits ska åklagaren göra en häktningsframställan, begäran om häktning, till domstolen senast tredje dagen efter anhållandet.

Häktningsförhandling

En domstolsförhandling som ska hållas utan dröjsmål och aldrig senare än fyra dagar efter att en misstänkt person har gripits.

Häleri

Häleri är en sammanfattande benämning på olika slag av hantering av egendom som någon annan person kommit åt genom ett brott, till exempel då man gömmer eller säljer stulet gods.

Hämtning

Polisen kan under vissa förutsättningar hämta en person med tvång, till exempel till förhör och rättegångsförhandling.

Högsta domstolen

Högsta domstolen är tredje och sista instans av de allmänna domstolarna. För att ett mål ska tas upp av Högsta domstolen krävs i nästan alla fall ett prövningstillstånd. Prövningstillstånd beviljas bara om målet är av betydelse för bedömning av andra mål av liknande karaktär, så kallat prejudikat. I brottmål är riksåklagaren enda allmänna åklagaren i Högsta domstolen.

Se också allmän domstol, allmän åklagare och prejudikat.

J

Juridisk person

En sammanslutning av personer, till exempel ett bolag, en myndighet, en förening eller liknande.

Juridiskt biträde

En juristutbildad person, till exempel en advokat, som har till uppgift att stödja någon i juridiska frågor. Exempel på juridiska biträden är försvarsadvokaten till den åtalade och målsägandebiträdet som stödjer målsägande.

Se också målsägande.

Jäv

Partiskhet eller risk för partiskhet, som gör någon olämplig att uppträda i en viss egenskap, till exempel som domare eller vittne. Jäv kan bland annat förekomma om en domare är släkt med en av parterna i en rättegång eller har ett eget intresse i saken.

K

Klagan över domvilla

Överklagande av en dom på grund av grovt rättegångsfel. Se också domvilla.

Kontraktsvård

En särskild form av skyddstillsyn som innebär att den dömde, om brottsligheten kan relateras till missbruk, får behandling istället för fängelse. Den dömde skriver under ett kontrakt där han förklarar sig villig att genomgå behandlingen. Om den dömde avbryter behandlingen eller på annat sätt allvarligt missköter sig rapporteras det till åklagaren. Domen kan då ändras till fängelse i en ny rättegång.

Se också skyddstillsyn.

Kriminalregistret

Ett register som förs hos Rikspolisstyrelsen över personer som dömts till fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller rättspsykiatrisk vård. Även den som tvångsomhändertagits enligt lagen om vård av missbrukare hamnar i kriminalregistret. Uppgifterna sparas i tio år.

Kriminalvården

Den myndighet som ansvarar för att straff i fängelse och frivård verkställs samt för verksamheten vid landets häkten.

Kroppsvisitation

Undersökning av en misstänkt persons kläder och av vad han har på sig eller med sig. Kroppsvisitation får utföras av polisen eller tullen vid misstanke om brott som kan leda till fängelse.

Kärande

Den person i ett tvistemål som framställer krav mot en annan (=svarande).

Se också tvistemål.

L

Laga förfall

Laga förfall betyder att den som till exempel har kallats till en domstolsförhandling har en giltig ursäkt att inte komma. Exempel på laga förfall är avbrott i allmänna kommunikationer och plötslig sjukdom (läkarintyg krävs).

Laga kraft

När tiden för överklagande har gått ut eller om den inte är överklagningsbar har en dom (eller ett beslut) vunnit laga kraft. Därefter kan domen verkställas.

Lagföra

Att ställa någon till ansvar för ett brott.

Lagman

Lagmannen är den domare som är chef över en tingsrätt. En hovrättslagman är en chef för en avdelning i hovrätten.

Legalitetsprincipen

En rättssäkerhetsprincip som innebär att ingen kan straffas utan stöd av lagen. För att det ska räknas som ett brott måste handlingen exakt motsvara lagens beskrivning av brottet. Det är lagen vid gärningstillfället som gäller.

Se också rättssäkerhet.

Livstidsstraff

Ett fängelsestraff som inte är tidsbestämt och som döms ut vid särskilt allvarliga brott. I praktiken används det enbart vid mord. Den som avtjänat minst 10 år av livstidsstraffet kan från och med den 1 november 2006 ansöka om att få det omvandlat till ett tidsbestämt straff. Prövningen sker vid Örebro tingsrätt. Ett livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt straff får aldrig understiga 18 år.

Se också nåd.

LOB

Lagen om omhändertagande av berusade personer. En person som är så påverkad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv, eller utgör en fara för sig själv eller andra, kan omhändertas av polisen.

LUL

Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Lagen behandlar hur polis, åklagare och domstolar ska handlägga ärenden där den misstänkta personen är under 21 år. För ungdomar under 18 år finns bland annat begränsningar i hur länge man får vara frihetsberövad och krav på att utredningen ska bedrivas snabbt.

Se också frihetsberövande.

LVM

Lag om vård av missbrukare i vissa fall. Lagen kompletterar socialtjänstlagen och ger möjlighet till tvångsåtgärder mot missbrukare. LVU Lag om vård av unga. Lagen gäller ungdomar under 21 år.

LVU ger samhället rätt att i vissa fall ingripa med tvång, det vill säga utan samtycke från ungdomarna eller deras föräldrar.

Lyckta dörrar

Detsamma som stängda dörrar. När en rättegång hålls inom lyckta dörrar har allmänheten inte tillträde till den. Beslut om lyckta dörrar kan till exempel fattas om personerna som rättegången gäller är mycket unga eller för att skydda ett brottsoffer vid en rättegång om sexualbrott.

M

Meddelarfrihet

Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller även i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot till exempel rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.

Se också påföljd.

Meddelarskydd

Detsamma som anonymitetsskydd, det vill säga ett skydd enligt Tryckfrihetsförordningen för personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar och författare till tryckta skrifter. Varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter får forska efter personens namn. Det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas vilja vara anonym.

Medgivande

Att hålla med eller erkänna. Medhjälp Även medhjälp till brott är straffbart. Som medhjälp räknas bland annat att hålla vakt och att bära inbrottsverktyg. Mened Den som är vittne i en rättegång avlägger en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Att bryta mot vittneseden, det vill säga att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott.

Minderårig 

Att inte ha uppnått straffbarhetsåldern, det vill säga att vara under 15 år. Minderåriga kan inte ställas till ansvar för brott och de redovisas inte heller i statistiken över misstänkta personer.

Misshandel

Ett brott som innebär att någon avsiktligt tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta. Som misshandel räknas också att försätta någon i vanmakt eller liknande tillstånd.

Misstänkt person

När begreppet används i statistiken innebär det en straffmyndig person (15 år eller äldre) som av polis eller åklagare anses vara skäligen misstänkt och där brottsmisstanken kvarstår efter avslutad utredning.

Mord

Ett brott som innebär att någon avsiktligt berövar en annan person livet. Se också dråp och vållande till annans död.

Mordbrand

Ett brott som innebär att någon avsiktligt anlägger brand som innebär fara för någon annans liv eller hälsa, eller fara för omfattande förstörelse av någon annans egendom.

Muntlighetsprincipen

En av huvudprinciperna inom processrätten som innebär att allt processmaterial ska läggas fram muntligen vid huvudförhandling i domstol.

Se också huvudförhandling och processrätt.

Mål

Benämning på det åtal eller den tvist som är föremål för rättegång vid en domstol.

Målsägande

Den som har blivit utsatt för ett brott eller som lidit skada av ett brott.

Målsägandebiträde

Målsägandebiträdets uppgift är att ta tillvara målsägandens intressen och vara till stöd under förundersökning och rättegång samt att eventuellt hjälpa till att yrka om ersättning/skadestånd. Målsägandebiträde förordnas av domstol vid vissa grövre brott, till exempel vålds- och sexualbrott eller om det av någon annan anledning finns ett särskilt starkt behov av biträde.

Människorov

Ett brott som innebär att någon bortför eller spärrar in en annan person med avsikt att skada personen, utöva utpressning eller liknande.

N

Normerade böter

Normerade böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund, till exempel vid olovligt fiske efter fartygets motorstyrka. Normerade böter är numera mycket ovanligt.

Notarie

Titel på en jurist som under (normalt) två år efter avslutad examen tjänstgör på en tingsrätt eller länsrätt. Notariemeritering är ett formellt krav för den som vill bli åklagare, domare eller kronofogde.

Nåd

Regeringen kan genom nåd helt eller delvis befria en person från straff och andra påföljder, eller byta ut straffet mot en annan påföljd. Svår sjukdom eller andra starkt vägande personliga skäl kan vara orsak till nåd.

Nämndeman

Nämndemän är vanliga medborgare som nomineras av de politiska partierna och som tillsammans med den juridiskt utbildade domaren dömer, framförallt i brottmål men också i vissa familjemål.

Nödvärn

En nödsituation där det är tillåtet att använda sig av metoder som i andra lägen är förbjudna, till exempel att använda visst våld för att försvara sig själv eller någon annan, eller hålla fast en tjuv till dess att polisen kommer.

Nöjdförklaring

Nöjdförklaring kan lämnas av den som dömts till fängelse eller villkorlig dom och innebär att den dömde förklarar att han avstår från att överklaga domen. Påföljden kan då omedelbart verkställas.

Se också påföljd.

O

Oaktsamhet

Vårdslöshet eller slarv. Den som orsakar en skada genom oaktsamhet ska ersätta skadan. Uppstår skadan däremot av en olyckshändelse kan man inte dömas att betala skadestånd.

Se också uppsåt.

Offentlig försvarare

En advokat som utses av rätten och som försvarar en person som är misstänkt för brott. Offentlig plats Väg- och gatumark, parker, torg, parkeringsplatser etc. dit allmänheten har fritt tillträde.

Offentlig rätt

Ett samlingsnamn för stats- och förvaltningsrätt. Statsrätt innehåller grundlagarna och reglerna om statsskicket, medan förvaltningsrätt innehåller rättsregler om myndigheters och kommuners verksamhet. Ibland ingår också folkrätt i begreppet.

Ogillat åtal

Ett ogillat åtal innebär att frågan prövats av en domstol som funnit att bevisningen inte varit tillräcklig för fällande dom eller att den handling som åtalet gäller inte är brottslig.

Olaga diskriminering

Om en näringsidkare eller myndighet diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller homosexuella läggning genom att inte tillämpa samma villkor som för andra kallas det olaga diskriminering.

Olaga frihetsberövande

Ett brott som innebär att någon för bort, spärrar in eller på annat sätt berövar en annan person friheten.

Se också människorov.

Olaga hot

Ett brott som innebär att någon uppträder hotfullt så att den hotade personen fruktar för sitt eget eller någon annans liv eller säkerhet.

Olaga tvång

Ett brott som innebär att någon genom misshandel eller hot tvingar en person att handla på visst sätt (eller låta bli att handla). Olaga tvång kan också vara hot om att, utan egentlig grund, åtala eller att anmäla någon för ett brott.

Olovligt brukande

Ett brott som innebär att någon utan lov använder någon annans egendom vilket medför skada eller olägenhet för den personen, till exempel om man lånat någon annans bil och istället för att lämna tillbaks den på utlovad tid använder den ytterligare en vecka.

Olovligt förfogande

Ett brott som innebär att någon utan lov använder någon annans egendom som man har hand om, till exempel säljer avbetalningsgods som inte är betalt.

Ordningsbot

Ordningsbot är en typ av böter som får utfärdas direkt av bland annat polis och tulltjänstemän. Om den som fått boten godkänner den så motsvarar det en dom som vunnit laga kraft. Endast brott med penningböter eller normerade böter i straffskalan kan komma ifråga för ordningsbot. Riksåklagaren bestämmer i samråd med Rikspolisstyrelsen vilka brottstyper som ska omfattas av ordningsboten. Beloppen är lägst 200 och högst 4 000 kronor, eller gemensamt för flera brott högst 10 000 kronor. Se också laga kraft, normerade böter och penningböter.

Orubblighet

Huvudregeln enligt svensk lag är att en dom som vunnit laga kraft inte kan tas upp på nytt - orubblighetsprincipen. Varken den dömde eller målsäganden, brottsoffret, ska behöva leva under hot att en dom ska kunna ändras. Några undantag finns dock, nämligen resning, återställande av försutten tid samt klagan över domvilla.

Se också klagan över domvilla, laga kraft, resning och återställande av försutten tid.

Osann försäkran

Ett brott som innebär att någon i skriftliga uppgifter som ska ges under ed eller på heder och samvete lämnar osanna uppgifter eller undanhåller sanningen, och att det innebär risk för att bevis kan bedömas på ett felaktigt sätt.

Se också ed och mened.

Osant intygande

Ett brott som innebär att någon i ett intyg eller något annat dokument skriftligt lämnar en osann uppgift om sin egen identitet eller om någon annan. Som osant intygande räknas också att någon upprättar ett falskt dokument om avtal eller liknande.

Se också mened.

P

Part

Beteckning på den som uppträder på var sin sida i en rättegång, i brottmål åklagare respektive tilltalad, i tvistemål kärande respektive svarande.

Se också brottmål, kärande, svarande, tilltalad, tvistemål och åklagare.

Penningböter

Böter med ett fastställt engångsbelopp. Beloppet är lägst 200 och högst 4 000 kronor, eller som gemensam påföljd för flera brott högst 10 000 kronor.

Prejudikat

Ett avgörande från Högsta domstolen i en viss rättsfråga. Domstolar är inte enligt lag bundna att följa prejudikaten, men i praktiken uppfattar lägre instanser prejudikaten som mer eller mindre bindande när de ska avgöra liknande frågor.

Preskription

När rätten att åtala har gått förlorad därför att en viss tid har förflutit är brottet preskriberat. Preskriptionstiderna är för närvarande 2, 5, 10 eller 20 år, ju allvarligare brott desto längre preskriptionstid.

Privat försvarare

Ett juridiskt biträde, vanligen en advokat, som en åtalad själv utser utan hjälp från domstolen. Se också juridiskt biträde och offentlig försvarare.

Processrätt

Processrätten behandlar huvudsakligen hur en rättegång i en domstol går till. Rättegångsbalken innehåller huvuddragen i processrätten för rättegångar i de allmänna domstolarna. Se också allmän domstol och rättegångsbalken.

Prövningstillstånd

Ett beslut i Högsta domstolen eller Regeringsrätten att pröva ett ärende som har överklagats från en underinstans. Prövning i högsta instans medges i allmänhet bara i prejudikatfall, det vill säga när bedömningen har betydelse för rättstillämpningen i liknande fall. Även för vissa mål i hov- och kammarrätter krävs prövningstillstånd.

Se också prejudikat.

Påföljd

En gemensam benämning på olika straff som böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, fängelse och överlämnande till särskild vård.

Påföljdseftergift

Domstolsbeslut att påföljd inte ska utgå trots en fällande dom. Påföljdseftergift får beslutas bara om det finns alldeles speciella skäl, till exempel att den tilltalade är mycket ung eller själv blivit allvarligt skadad vid brottet.

Se också tilltalad.

R

Rapporteftergift

Polisens beslut att inte rapportera ett brott när en erinran, tillsägelse, kan anses tillräcklig. Kan bara meddelas för bötesbrott. 

Rattfylleri

Den som kör ett motorfordon och har mer än 0,2 promille alkohol i blodet (eller 0,1 mg/liter i utandningsluften) gör sig skyldig till rattfylleri. Om alkoholhalten i blodet överstiger 1,0 promille (eller 0,5 mg/liter i utandningsluften) betecknas brottet som grovt rattfylleri.

RB

Rättegångsbalken, det vill säga den lag som reglerar hur rättegångar i brott- och tvistemål går till.

Se också brottmål och tvistemål.

Recidivfara

Betyder risk för fortsatt brottslighet och utgör skäl för häktning.

Resning

Ett särskilt rättsmedel som innebär att en dom som vunnit laga kraft kan ändras. Det vanligaste skälet till att bevilja resning är att nya omständigheter eller bevis har tillkommit efter det att domen vunnit laga kraft. Resning söks vid instansen över den som dömt i målet, det vill säga Högsta domstolen när det gäller hovrättsdomar och hovrätten om det gäller en tingsrättsdom. Högsta domstolen beviljar i genomsnitt resning i ett par fall om året.

Se också laga kraft och särskilda rättsmedel.

Riksåklagaren

Riksåklagaren är landets högsta åklagare och enda allmänna åklagare i Högsta domstolen. Riksåklagaren är också chef för Åklagarmyndigheten, som omfattar samtliga åklagare i Sverige med undantag för dem som är anställda på Ekobrottsmyndigheten, EBM. Riksåklagaren är dock högsta åklagare även för Ekobrottsmyndighetens åklagare.

Se också allmän åklagare och EBM.

Riksåklagarens kansli

Riksåklagarens kansli är Åklagarmyndighetens "huvudkontor" med ansvar för bland annat rättslig utveckling, verksamheten i Högsta domstolen och administrativa uppgifter.

Rådman

Ordinarie domare i tingsrätt. Rättegång Process eller förhandling i en domstol. Se också brottmål och tvistemål. Rättegångsbalken Rättegångsbalken är den lag som reglerar hur rättegångar i brott- och tvistemål går till.

Se också brottmål och tvistemål.

Rättegångsfel

Handläggning vid en domstol som strider mot reglerna i rättegångsbalken.

Se också domvilla, resning och rättegångsbalken.

Rättegångshinder

När ett mål inte kan prövas i sak utan ska avvisas, till exempel därför att det inte tagits upp i rätt domstol.

Rättegångsombud

En person, vanligen advokat, som har till uppgift att biträda en part i en rättegång. Se också part. Rättsfall Exempel på en domstols avgörande av en rättslig fråga. Rättsföljd Den rättsliga konsekvensen av ett visst förhållande, till exempel det straff som ska dömas ut om ett visst brott har begåtts.

Rättshjälp

Ett bidrag av allmänna medel för att täcka privatpersoners eller dödsbons kostnader för att tillvarata sina rättsliga intressen.

Rättskraft

Innebär att en sak har fått sin slutgiltiga prövning och inte kan tas upp på nytt.

Rättskälla

Rättskällor utgörs främst av lagar med förarbeten (till exempel propositioner), men också av rättspraxis.

Rättsmedel

Rättsmedel är de lagliga möjligheter som finns för att få ett rättsligt avgörande prövat på nytt. Ordinärt rättsmedel är överklagande, som kan användas innan domen eller beslutet vunnit laga kraft. Särskilda, rättsmedel är resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla, som i vissa fall kan användas när en dom eller ett beslut vunnit laga kraft.

Se också besvär över domvilla, laga kraft, orubblighet, resning samt återställande av försutten tid. Se också rättspraxis.

Rättsordning

Ett lands alla rättsregler, det vill säga lagar och andra bestämmelser som alla måste följa. Rättspraxis Hur domstolarna tillämpar en lag i praktiken genom olika rättsfall.

Se också prejudikat och rättsfall.

Rättspsykiatrisk undersökning

En psykiatrisk bedömning för att få underlag för om den misstänkte ska dömas till psykiatrisk vård istället för fängelse. Beslut om rättspsykiatrisk undersökning fattas av domstolen. En sådan får bara genomföras om den misstänkte har erkänt brottet, eller om bevisningen är övertygande. Se också rättspsykiatrisk vård och särskild utskrivningsprövning.

Rättspsykiatrisk vård

En person som rätten, sedan en rättspsykiatrisk undersökning genomförts, bedömer lida av allvarlig psykisk störning kan istället för att dömas till annan påföljd överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård är inte tidsbestämd, utan vårdbehovet avgör hur länge vården ska fortgå. En särskild prövning kan göras av om den som överlämnats till rättspsykiatrisk vård är så frisk att utskrivning kan ske. En viktig faktor är då risken för återfall i brott. Länsrätten beslutar om utskrivning

Rättssäkerhet

Någon entydig definition finns inte, men allmänt brukar begreppet betyda att ett land har en lagstiftning och ett system i övrigt som innebär att den enskilda medborgaren har ett skydd för godtyckliga ingrepp från samhället självt, till exempel att man inte åtalas eller döms utan tillräcklig bevisning, att man inte döms utan tydligt lagstöd och att alla medborgare oavsett samhällsställning eller ursprung bedöms på ett likartat sätt.  

S

Sakframställning

Den inledande delen av brottmålsrättegången när åklagaren presenterar målet genom en beskrivning av händelseförloppet.

Se också part och yrkande.

Samhällstjänst

Innebäratt den som dömts för ett brott får utföra oavlönat arbete. Samhällstjänst utdöms i kombination med villkorlig dom eller skyddstillsyn och förutsättningen är att den dömde förklarat sig villig att utföra sådant arbete.

Se också skyddstillsyn och villkorlig dom.

Sannolika skäl

Sannolika skäl uttrycker hur stark misstanken är och är den högre graden av misstanke vid anhållande och häktning. Att det finns sannolika skäl för att den misstänkte har begått brottet är i regel ett villkor för att personen ska kunna häktas.

Se också skälig misstanke.

Sexualbrott

Gemensam benämning på brott mot en persons sexuella integritet, som våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande och koppleri.

Skadegörelse

Ett brott som innebär att någon medvetet förstör eller skadar egendom till skada för någon annan.

Skadestånd

Den som har skadats eller fått sin egendom skadad genom ett brott kan kräva skadestånd av gärningsmannen. Vanligen är det åklagaren som vid rättegången för den drabbades talan om skadestånd. Exempel på ersättningar är för fysiska och psykiska skador, vid kränkning av den personliga integriteten och utlägg för reparationer av skadad egendom.

Skattebrott

Ett brott som innebär att någon medvetet lämnar en felaktig uppgift till skattemyndigheten, eller låter bli att lämna uppgifter om sina inkomster, vilket leder till att skatten blir för låg.

Skyddstillsyn

En påföljd som utdöms istället för fängelse och som innebär att den dömde under en viss prövotid är fri, men är under övervakning och är skyldig att följa givna föreskrifter.

Se också påföljd.

Skälig misstanke

Uttrycker en lägre grad av misstanke än sannolika skäl. I undantagsfall kan häktning äga rum redan vid skälig misstanke.

Se också sannolika skäl.

Slutdelgivning

När en förundersökning är avslutad får den som är misstänkt för brott information om detta. Det kallas slutdelgivning.

Se också förundersökning.

Slutplädering

En rättegång avslutas med slutpläderingar. Åklagaren och försvararen ska sammanfatta sin bevisning och argumentera för sin ståndpunkt.

Se också försvarare, part och åklagare.

Smitning

En vanlig benämning på det brott som en vägtrafikant gör sig skyldig till om han, med eller utan skuld, varit med om en trafikolycka och därefter till exempel avlägsnar sig från olycksplatsen utan att stanna eller vägrar ge upplysningar om sig själv eller händelsen.

Specialdomstol

Specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden, till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.

Straffbarhetsålder

Från och med 15 års ålder kan en person som har begått ett brott dömas till straffrättsliga påföljder.

Se också påföljd.

Strafflatitud

Den gräns nedåt och uppåt som lagen anger som påföljd för ett visst brott. Kallas också straffskala.

Se också påföljd.

Straffrätt

Den del av rättssystemet som behandlar brott och straff. Straffskala Den gräns nedåt och uppåt som lagen anger som påföljd för ett visst brott. Kallas också strafflatitud.

Se också påföljd.

Straffvärde

Hur allvarligt ett brott är. I relation till andra brott uttrycks straffvärdet genom straffskalan för brottet. Straffet för det enskilda brottet bestäms inom straffskalan och med hänsyn till bland annat den skada som brottet medfört. Snatteri har ett lägre straffvärde än stöld.

Se också straffskala.

Strafföreläggande

Ett alternativ till åtal vid vissa mindre allvarliga brott, som innebär att åklagaren direkt utan rättegång utfärdar böter och/eller villkorlig dom. En förutsättning är att den misstänkte erkänt brottet och accepterar föreläggandet. Se också böter och villkorlig dom.

Stämningsansökan

När åklagaren väcker åtal sker det genom att en stämningsansökan lämnas in till domstolen. Av stämningsansökan framgår vem som åtalas och för vilka brott samt vilken bevisning som åklagaren åberopar. Se också åklagare och åtal.

Stämpling

En form av förberedelse till brott som innebär att man i samråd beslutar att begå ett brott. Stämpling är straffbart bara vid särskilt allvarliga brott, till exempel mord och grov misshandel. Svarande Den person i en tvistemålsrättegång som det ställs krav mot. Se också kärande och tvistemål.

Sveda och värk

Om någon blir skadad i samband med ett brott kan ersättning utgå för sveda och värk. Skadeståndet avser den akuta sjukdomstiden. Om skadan får varaktiga följder kan ersättning utgå för ”lyte och annat men”, vilket vanligen betyder någon form av invaliditet.

Syn

Ett bevismedel i rättegång som innebär att en plats eller egendom besiktigas på stället eller i rättssalen.

Särskild rättsverkan

Någon annan konsekvens av ett brott än påföljd, till exempel företagsbot eller förverkande. Se också företagsbot, förverkande och påföljd.

Särskild utskrivningsprövning

Om en person döms till rättspsykiatrisk vård kan den vara villkorad med särskild utskrivningsprövning. Sådan ges om den psykiska störningen hos den skyldige anses ge risk för återfall i brott. Länsrätten bestämmer om utskrivning. Se också rättspsykiatrisk vård.

Särskild åklagare

Vid sidan av det ordinarie åklagarväsendet har Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK) rätt att väcka åtal för brott i tjänsten av offentligt anställda. JK är dessutom ensam åklagare i mål om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott.

Särskilt rättsmedel

Rättsmedel är de lagliga möjligheter som finns för att få ett rättsligt avgörande prövat på nytt. Ordinärt rättsmedel är överklagande, som kan användas innan domen eller beslutet vunnit laga kraft. Extraordinära, eller särskilda, rättsmedel är resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla, som i vissa fall kan användas när en dom eller ett beslut vunnit laga kraft. Se också besvär över domvilla, laga kraft, orubblighet, resning samt återställande av försutten tid.

Straffmätning

Bestämning av straff i det enskilda fallet, där man tar hänsyn till till exempel hur allvarligt brottet är, gärningsmannens avsikt, eventuella förmildrande eller försvårande omständigheter. Se också förmildrande omständigheter och försvårande omständigheter.

T

Talan

Talan är det yrkande som den tilltalade eller dennes motpart framställer i en rättegång. Se också part och tilltalad.

Teleavlyssning

Ett tvångsmedel som innebär att en persons telefonsamtal får avlyssnas om han är skäligen misstänkt för ett allvarligt brott och om det är av synnerlig vikt för utredningen. Beslut fattas av domstolen. Se också skälig misstanke och tvångsmedel.

Territorialitet

Territorialitetsprincipen är en princip som innebär att en stat bestraffar alla brott som begås på den statens territorium, oberoende av gärningsmannens nationalitet.

Tillbakaträdande

Innebär att någon frivilligt avbryter en brottslig handling eller på annat sätt ser till att brottet inte fullbordas. Frivilligt tillbakaträdande innebär att försöket eller förberedelsen inte bestraffas.

Tillfälligt omhändertagande

Ett tillfälligt frihetsberövande av en person som stör den allmänna ordningen, utgör omedelbar fara för den allmänna ordningen, eller av en person under 15 år och som påträffas under förhållanden som uppenbarligen innebär omedelbar och allvarlig risk för honom. Tillfälligt omhändertagande utförs av polisen.

Se också frihetsberövande.

Tillgreppsbrott

Ett gemensamt begrepp för brott som innebär att någon utan lov tar något som tillhör någon annan till exempel stöld och rån.

Tingsnotarie

Titel på en person som under (normalt) två år efter avslutad jurist- eller jur kand-examen tjänstgör på en tingsrätt. Notariemeritering är ett formellt krav för den som vill bli domare, åklagare eller kronofogde.

Tingsrätt

Tingsrätterna är den första instansen inom det allmänna domstolsväsendet. En tingsrätt prövar brottmål och tvistemål. Tingsrättens geografiska område kallas domsaga. Chefen för en tingsrätt kallas lagman. Se också brottmål och tvistemål.

Trolöshet mot huvudman

Ett brott som innebär att en person som fått förtroendet att sköta ekonomiska eller rättsliga angelägenheter åt en annan person eller ett företag (huvudman) missbrukar sin ställning så att det är till skada för huvudmannen.

Tvistemål

Om två parter inte kommer överens uppstår en tvist. Om parterna inte kan lösa tvisten själva, kan tingsrätten ta upp ärendet. Några av de vanligaste tvisterna är tvist om pengar och tvister om köp.

Tvångsmedel

Tvångsmedel är åtgärder som används i brottsutredande syfte eller för att man ska kunna genomföra en rättegång vid misstanke om brott. De innehåller av någon form av tvång mot antingen person eller att man tar egendom i beslag, till exempel i bevissyfte. Gripande, anhållande och häktning är exempel på tvångsmedel, liksom husrannsakan, kroppsvisitation och beslag. Även hemlig teleavlyssning och liknande räknas som tvångsmedel.

U

Underlåtenhetsbrott

Ett brott som innebär att en person låter bli, det vill säga underlåter, att handla i situationer när han kunnat vara aktiv. Skyldigheten att handla kan vara inskriven i lag, till exempel deklarationsplikten. Det kan också vara så att en person på grund av sin position eller funktion måste vara aktiv; en arbetsgivare måste till exempel se till att medarbetarnas arbetsmiljö är säker.

Underrätt

En domstol i första instans, det vill säga tingsrätt och länsrätt.

Se också överrätt.

Universalitet

Universalitetsprincipen är en princip som innebär att en stat även bestraffar brott som begåtts i andra länder, till exempel folkrättsbrott.

Uppsåt

Avsikt. Inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt, det vill säga avsikt, för att en handling ska vara straffbar. Uppsåt är detsamma som att gärningsmannen inser att det han gör kommer att vara en brottslig handling men att insikten inte hindrar honom från att genomföra brottet.

Utlämning

En person som är misstänkt, åtalad eller dömd för ett brott i ett land kan utlämnas från ett annat land för rättegång eller för att avtjäna straff. Svenska åklagare kan också begära att personer utlämnas till Sverige från länder utanför EU. Inom EU finns ett förenklat utlämningsförfarande, överlämnande enligt den europeiska arresteringsordern. Se också överlämnande.

Utvecklingscentrum

Åklagarmyndigheten har fyra utvecklingscentrum. Deras uppgift är metod- och rättsutveckling inom olika brottsområden och att svara för den samlade kunskapen inom sina ansvarsområden. Rättslig uppföljning och tillsyn. till exempel överprövningar, bedrivs också här. ¨'

Se också överprövning.

V

Viktimologi

Läran om brottsoffer. Det är en tvärvetenskaplig disciplin som spänner över flera ämnesgränser, bland annat sociologi, psykologi, straffrätt och rättsvetenskap. Se också straffrätt.

Vilandeförklaring

Innebär att den fortsatta handläggningen av ett mål skjuts upp, till exempel i avvaktan på att en annan rättegång som har betydelse för den senare ska äga rum, ett visst hinder undanröjs eller ytterligare fakta redovisas.

Villkorlig dom En påföljd i stället för fängelse, som innebär att den dömde får en prövotid på två år utan övervakning. Om den dömde begår nya brott under tiden kan prövotiden förlängas eller någon annan påföljd utdömas. Villkorlig dom kan kombineras med till exempel dagsböter eller samhällstjänst. Se också dagsböter, påföljd och samhällstjänst.

Villkorlig frigivning

Frigivning på prov med övervakning av en person som är dömd till fängelsestraff. Om personen begår nya brott under prövotiden kan den villkorliga frigivningen dras in.

Vitsorda

Erkänna, medge riktigheten av ett visst sakförhållande eller medge skäligheten av en yrkad ersättning.

Vittnesed

Den som är vittne i en rättegång börjar med att avlägga en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Att bryta mot detta, det vill säga att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott.

Våda

Olyckshändelse.

Våldsbrott

Brott som innebär våld mot en annan person, till exempel mord och misshandel, men även våldtäkt.

Våldtäkt

 Ett brott som innebär att en person tvingar en annan person till samlag eller något jämförligt sexuellt umgänge genom våld eller hot, eller utnyttjar att den andra till exempel på grund av kraftig berusning inte kan värja sig.

Se också våldtäkt mot barn.

Våldtäkt mot barn

Den som har samlag med en person under 15 år eller genomför en handling som kan likställas med samlag gör sig skyldig till våldtäkt mot barn, oavsett om våld förekommit eller ej. Anses brottet mindre allvarligt, med hänsyn till omständigheterna, rubriceras det som sexuellt utnyttjande av barn, vilket har en lägre straffskala. Andra sexuella handlingar än samlag (eller motsvarande) kan rubriceras som sexuellt övergrepp mot barn.

Vållande

Oaktsamhet.

Vållande till annans död

Ett brott som innebär att någon orsakar en annan persons död genom oaktsamhet.

Se också dråp, mord och oaktsamhet.

Y

Yrkande

Begäran. Åklagaren kan till exempel yrka, det vill säga begära, att domstolen ska döma den tilltalade till ett visst fängelsestraff.

Se också tilltalad och åklagare.

Å

Åklagare

Åklagaren leder utredningar av brott, beslutar om olika tvångsmedel, väcker åtal och för talan i domstol. Se också allmän åklagare, riksåklagaren, särskild åklagare, talan och tvångsmedel.

Åklagarkammare

Det operativa åklagararbetet sköts från landets cirka 40 åklagarkammare. Det finns allmänna åklagarkammare som handlägger i stort sett samtliga brott inom sitt geografiska område, internationella åklagarkammare som handlägger grövre brott med internationell anknytning och nationella åklagarkammare som handlägger samtliga brott inom ett visst specialområde.

Åklagarmyndigheten

Åklagarmyndigheten leds av riksåklagaren och omfattar samtliga landets cirka 750 åklagare, utom de som är anställda av Ekobrottsmyndigheten, EBM. Därutöver finns cirka 300 personer med olika administrativa arbetsuppgifter. Se också EBM och riksåklagaren.

Åtal

Om åklagaren anser att det finns tillräcklig utredning om att ett brott har begåtts och vem som begått det så åtalas den misstänkta personen. I Sverige är åklagaren i princip skyldig att åtala om dessa villkor är uppfyllda. Det sker genom att en stämningsansökan lämnas till tingsrätten.

Se också stämningsansökan, åklagare och åtalsunderlåtelse.

Åtalseftergift

Vid vissa mindre förseelser och vid brott som begås av ungdomar under 18 år kan åklagaren frångå sin skyldighet att åtala. Kallas också åtalsunderlåtelse.

Se också absolut åtalsplikt och förseelse.

Åtalspreskription

När en viss tid har förflutit efter att ett brott har begåtts, utan att man har hittat den skyldige, är det inte längre möjligt att väcka åtal. De olika tidsfristerna, som varierar beroende på hur allvarligt brottet är, anges i brottsbalken.

Se också preskription.

Åtalsunderlåtelse

Vid vissa mindre förseelser och vid brott som begås av ungdomar under 18 år kan åklagaren frångå sin skyldighet att åtala. Kallas också åtalseftergift.

Se också absolut åtalsplikt och förseelse.

Återförvisning

När en högre instans, till exempel en hovrätt, beslutar att skicka tillbaka ett mål till den lägre instansen, tingsrätten, för ny prövning, ofta på grund av att tingsrätten inte prövat någon omständighet som hovrätten anser vara av betydelse.

Återställande av försutten tid

Om en part i ett mål inte har överklagat i rätt tid men har laga förfall kan Högsta domstolen eller Regeringsrätten bevilja återställande av försutten tid, vilket innebär att en ny tidsfrist börjar löpa. Se också laga förfall.

Ä

Ärekränkning

Gemensam benämning på förtal och förolämpning. Förtal, muntligt eller skriftligt, sker när någon utan särskild grund pekar ut en annan person som brottslig eller lämnar nedsättande uppgifter om personen. Förolämpning är en kränkning som riktas direkt mot en person, genom nedsättande omdömen eller liknande.

Ö

Övergrepp i rättssak

Den som genom våld, hot om våld eller på annat sätt angriper en person för att han anmält ett brott, vittnat i rättegång eller liknande – eller försöker hindra en person att anmäla, vittna etc. – gör sig skyldig till övergrepp i rättssak.

Överklagande

En begäran om ny prövning i högre instans av en domstols eller myndighets beslut. En tingsrättsdom kan överklagas till hovrätten, vars dom kan överklagas till Högsta domstolen. Överklagande måste ske skriftligt inom fastställd tid, vanligen två till tre veckor.

Se också hovrätt, Högsta domstolen, prövningstillstånd och tingsrätt.

Överläggning

När ett mål ska avslutas och slutpläderingarna är gjorda samlas domaren och nämndemännen för att överlägga. Överläggningen är inte offentlig.

Se också slutplädering.

Överlämnande

En person som är misstänkt, åtalad eller dömd för ett brott i ett EU-land kan i vissa fall utlämnas till det landet. Svenska åklagare kan också skicka arresteringsorder till EU-länder för att få personer överlämnade till Sverige. För länder utanför EU kallas förfarandet utlämning.

Se också utlämning.

Överlämnande till särskild vård

Den som begått brott kan i vissa fall överlämnas till vård enligt socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) om man är under 21 år, lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt lagen om rättspsykiatrisk vård. Om någon begått brott innan han fyllt 18 år kan han dömas till sluten ungdomsvård under viss tid i stället för fängelse.

Överprövning

Innebär att en högre instans prövar ett avgörande från lägre instans.

Överrätt

En domstol som är överordnad en annan domstol, till exempel hovrätt i förhållande till tingsrätt. Övervakare En person som har i uppdrag att ha tillsyn över och ge hjälp åt personer som dömts till skyddstillsyn eller är villkorligt frigivna. Se också skyddstillsyn och villkorlig frigivning.